Hepp Hepp

"Jag kommer behöva åka till DC då och då... Fast jag kommer ine göra det så mycket!"
När Ola häver ur sig såna saker så känner jag mig lyxig. Inte för att jag måste vara ensam, utan anledningen till varför jag är ensam. Liksom "Nä, min pojkvän är i det eller det landet den här vecka..."
Jag är löjlig, jag vet, men det gör inget för Ola är kär i mig och mina löjligheter.
Jag menar, igår när vi träffade Olas vän Meg och berättade om giftemål och visum så var bland det första jag sa "and I will get a new dress and new shoes!" Fast i ett enda långt ord. När det gäller hela grejen med Ola så är det som en combo av att släppa loss en femåring i en leksaksbutik och låta henne leka mamma-pappa-barn i prinsesskläder på ett slott. Lite så, jag vet inte annars hur jag ska säga.

Nu har jag internet hemma. Tack tack TW. Det är väldigt viktigt att Ola har konstant uppkoppling och eftersom vi inte har egen så har vi fått en liten dosa så att det funkar ändå. Grannens nät har vi ju, men den funkar inte överallt och bara halvbra, men den funkar tillräckligt bra för att Ola ska klara sig. Så jag gör bruk av dosan.

Vi har köpt sprit för billig penning och snart ska vi börja göra oss i ordning. Jag nojjar lite i tysthet, för jag letade förut idag utan att hitta strykjärn. Det gör mig orolig, fick vi inte med det så är et lite jobbigt.

Oh, appropå strykjärn, imorgon ska vi åka till IKEA och jag ska köpa en diskborste. Madrass ska vi också skaffa, jag känner mig lite som ett blåmärke hela jag. Det gör ont att lägga sig. Så diskborste och madrass. Det finns en del andra grejer som jag vill ha, men misstänker att vi kommer behöva en bil om vi bockar av allt på min lista. Fast krokar ska jag nog få med mig, landlord Paul har sagt att det är ok att vi sätter upp krokar i rimliga mängder om vi lämnar kvar dem här när vi flyttar så att det inte är massa fula hål. Rimlig deal.