Maj luw

Stella:

Du är så fin...

Ola:

Jag känner mig inte särskilt fin.

Stella:

De flesta djur är färgblinda, men de är färgglada ändå!

Ola:

Det där är bullshit, de flesta djur är inte färgblinda!

Stella:

...

Katter är! Och de har olika färger!

Ola:

Ja, men det är för kamouflage.

Stella:

Gustav är orange. Vad är han kamouflerad för? Apelsiner?

Ola:

Fast hans förfäder kanske behövde den färgen om de levde i en öken!

Stella:

Han är halvt norsk skogskatt, det finns inga öknar i Norge...

Ola:

Nej, men...

Stella:

Vill du ha en pinne i rumpan?!

Min poäng var att katter är färglada fast de inte kan se det

och du är fin fast du inte kan se det!

Ola:

Det där var en väldigt långsökt liknelse...

Stella:

Nej, den var jättebra!

Usch

Jag vet precis hur det kommer bli idag. Inget folk, inget folk, inget folk.

Ösregn har aldrig varit bra för affärer. Möjligen för IKEA kanske.

Och vi har praktikanter. Skittrist. Det kommer inte finnas ett dugg att göra för dem idag.

MEN

jag ska få håret fixat idag! Pepp

Voine

Ho ho ho! Fan vad najs!

http://www.apple.com/trailers/magnolia/lettherightonein/

Eftersom jag ägnar mycket tid åt att komma på nya saker att kalla Ola så blir det mycket joller och halvtänkta saker som kommer ur min mun. Häromkvällen började jag tänka "gullegull" men samtidigt att jag ville ha något på k och de två halvtänkta tankarna blev knull när jag sa det vilket i sin tur gjorde att jag väldigt abrupt slutade tänka helt på vad jag höll på att säga och mer på vad jag sagt. Resultatet blev att jag helt utan att mena det, med väldigt söt och kärleksfull röst, kallade Ola för knullknöl.

I natt ar jag inte sagt nångtinh mer än "förlåt" eftersom jag legat och hostat. Planen var egentligen att jag skulle vara  i stan för ca 45 minuter sen, men eftersom jag inte ns hörde klockan när de ringde och sen hade blödande ögon och var i extremt behov av koffein, så har det inte blivit så.

Imorgon firar jag och Ola ett halvår som gifta i efterskott. Det var ett halvår för 10 dagar sen, men då var Ola i Århus och lattjade med andra datanördar. Så imorgon blir det Långbrovärdshus.  Innan dess blir det förhoppningsvis IKEA, storhandel på ICA och en promenad. Plus att jag troligen kommer få mitt Spore som ligger hos mina föräldrar. Alex var snäll(?) och gav mig det. Jag misstänker att jag kommer fastna rätt hårt i det. 

Absolut bästa grejen igår hände när jag låg trött och frusen och tyckte synd om mig själv i soffan och bestämde mig för att ringa Teppo för att höra hur det går med korsetten hon håller på med. Jag hoppaddes att hon hade fått tag på rätt slags nitar och kunde säga att den snart var klar. Det hade hon och det kunde hon! JOY JOY and HAPPINESS! Redan nu på måndag så kan jag prova den innan hon slår hål för nitar! Wo!

Needless to say så glömde jag bort allt miserabelt efter det!

Dagens missioner är att ta sig in till stan, prata med studievägledare, köpa en present till Alfred, köpa present till mig (hudkräm och stuff), köpa alvedon och hostmedicin  samt sortera papper. Det sista är skittråkigt så jag kanske skippar det.

Jag är sjukt uttråkad

Jag har ett tag gått och varit vansinnigt sur över en vis reception sjukt otrevliga bemötande! Guess what! I förrgår damp det ner en undersökning om "Hur uppfattar du vården?" 

KILL!

På alla frågor om hur jag kände mig bra bemött och mottagen så svarade  jag "Nej" och det kändes oerhört bra. Hämnden är alltid ljuv, även om den är liten.

Allvarliga händelser:

Mormor Sara har dött. Hon blev 105 år och sen visade det sig att hon hade fel i sin misstanke om att han där uppe hade glömt henne. Hon dog i sömnen med sin dotter och svärson vid sin sida och ärligt talat tror jag att hon var rätt nöjd med det. Det enda som stör mig är att jag inte hälsade på henne som jag sa att jag skulle. Fast hon levde för länge, man visste att hon kunde dö när som, men man trodde det ändå inte riktigt. När man i hela sitt liv har vetat att en person när som helst kan dö av ålder så slutar man till sist förvänta sig att det kommer hända.  Jag trodde faktiskt inte att hon skulle dö nu heller.

Igår var det läskigt. Kom in en man som jag genast blev misstänksam mot i butiken. Det var nånting med hur han gick. Lufsande, men ändå stelt. Sen när ajg bad honom gå och han undrade vad som var problemet så kände jag alkoholen. Fast han undrade om det syntes på hans ögon och det var inte förrän i efterhand som jag insåg att det såklart inte bara varit alkohol. Det var lite lurigt att få ut honom, inte så att han var våldsam eller högljudd, det var mest det att inte hade några planer på att gå. Sen ringde jag polisen medan jag såg på hur han började trackasera 4 tonårsbrudar på caféet brevid (slutade med att han mer eller mindre satte sig på dem) 

Jag har ont i huvet och  har verkligen ingen lust att leta efter betygspapper, städa köket eller skua något golv. Verkligen inte. 

Men jag vill ha:

En Mari i Finland som har gjort den. I WANT IT BADLY! 300 euro, please give.