fortsättningsvis. Friday night live

USCH vad jag hatar när jag blir sådär skakig! Är lite som om jag har sprungit som en galning, händerna skakar och jag kan inte tänka ordendligt.

Hursomhelst.

I torsdagsnatt skulle Luke ha landat. Han var på väg till flygplatsen men blev av nån i biljettluckan lurad på fel tåg och missade sitt flyg. Herrejävlar vad jag blev besviken när jag fick veta! Men Ola klev in som en räddande ängel, räddade dagen och mitt humör! Så Luke landade fredag eftermiddag istället, ungefär samtidigt som Kim, Mikael och Tina rullade in på Flemmingsbergs station. Jag hade tokstressat hela dagen, städat, fixat och snorat eftersom jag självklart blivit sjuk igen. Väl hemma blev det pizza och sen drog vi allihop till Rocks.

Där utspelar sig följande:

Luke är på jakt efter "the whole Swedih experience" och jag vill självklart att han ska få det. Så när han hittar två snygga tjejer (den blonda var snyggast) och inte vill gå och ragga upp dem så bestämmer jag mig för att göra det. Sagt och gjort, jag tar kontakt och knuffar sedan fram Luke och lämnar honom där. 40minuter senare kommer han tillbaka. Nu behöver han en wing-man eftersom tjejerna är goda vänner och det inte går för sig att den ena men inte den andra får ragg. Så nu behövdes det ett ragg till brunetten illa kvickt. Precis då går Glenn förbi. Glenn är jag flyktigt bekant med eftersom han var tillsammans med Mica som bor ihp med min kompis Hanse. Efter att ha frågat honom om han har flickvän eller ragg så puttar jag iväg honom tillsammans med Luke. Han var väldigt tveksam till en början eftersom han är världens sämsta raggare. Jag sa att jag serverade honom på silverfat, han behövde inte ragga, det var bara att ta för sig!

Men trots allt besvär övergav Glenn Luke och vid 2 tog alla en taxi hem.

USA i Sverige är inte så himla roligt

jag kom upp ungefär för en halvtimme sen. Börjar långsamt återhämta mig från de senaste dagarnas bravader.

Förra måndagen, den 11, var jag sjuk. Galet snorig, dödade toarullar i rasande takt. Som tur var återhämtade jag mig rätt snabbt och på onsdag morgon åkte vi till USAs ambassad. Vi hade en tid kl 10 och kom dit 20 i bara för att upptäcka att det är en rätt lång kö. Cirka 30 pers, alla skulle igenom en säkerhetskoll som var ungefär som den på flygplatser. En och en halv timme senare (då hade kontrollanterna dessutom pausat och druckit kaffe) kom vi in. Det var en och en halv timma stående ute i snö och kyla. Som tur var var det där med att ha tid väldigt flytande, det var mest för att veta att man skulle komma. Efter att ha kommit in var det ytterligare en och en halv timmes väntande, som tur var fanns det stolar den här gången. Jag somnade.

Själva stämplandet och singerandet tog ungefär 3 minuter. Men vi hade en väldigt trevlig kille som gjorde det och det vägde upp evighetsväntandet mer än man kan tro.

Sen tog vi en buss, åt på Lebanon Meze Café, åkte hem och däckade. Både jag och Ola var helt slut. Men i förrgår kom våra pass tillbaka på posten, med fina, färgranna visumstämplar i!

Nu hade jag tänkteskriva lite vad som hände sen i helgen, men jag är alldeles skakig så det får vänta.

Paus

Idag har Ola och jag tagit det lungt. Ingen packning gjord alls. Hade behövt dammsuga, men det blev inte heller gjort. Fast nu kom jag på att Ola faktiskt varit ute och gjort en del ärenden, fixat foton till mötet på USAs ambassad bland annat. Jag gör det efter att jag klippt mig, vilket sker i morgon. Då har vi även en mäklare på besök på morgonen. Så mäklare, klippnig, sen ska jag iväg till Rio också.

Vi kom hem för nån timme sen efter att ha sett nya Sherlock Holmes-filmen tillsammans med Annette och Jason. Filmen var riktigt najs, musiken var super och jag vill ha soundtracket. Annette blir bara tjockare men har haft en jävligt snäll graviditet. Kräksjukan i början visserligen, men annars har den varit så smärtfri den möjligen kan vara verkar det som.

Blev glatt överraskad när jag stod i popcornkön. Luke ringde från London och berättade att han just satt på Ryanairs hemsida. Mindre glad när jag kom hem och fick hans flygtider. Han hade missuppfattat mitt festdatum, trodde det var den 15 och inte den 16, vilket är dagen han åker hem på! STUPID STUPID! Det gör mig skitledsen, han är den enda av 3 från London som kommer och så missar han anledningen till att han kommer.

Äsch.

Jag har cirkus 15-17hekto te som jag ska dricka upp . JAg kämpar.

Flyttshopping

Jag ska till IKEA och Ola har sagt med hård och bestämd röst att jag "specifikt inte får köpa fina saker".

JAg ska istället köpa flyttkartonger, märkpennor och ettiketter.

usch.

Nedräkning

Idag är det 37 dagar kvar till vi får tillgång till lägenheten i Chicago.

Bakom mig står Ola och diskuterar med en fraktfirma om priser och sånt.

I förrgår skrev vi kontrakt med med Carro och Anders, mina föräldrars grannar. De hyr lägenheten i andra hand medan deras hus totalrenoveras. Sen säljer vi.

Det är helt sjukt! Plötsligt så rör sig allting, vi har väntat så länge på det här, nu hinner vi knappt med!

Vi har en whiteboard med att göra lista. Just nu finns där åtta punkter, alltifrån packa flyttkartongerna till att gå till USAs ambassad. Sen har jag ritat upp en kalender, fyllt i alla datum och skrivit in när saker händer.

Idag är det inte så kul. Jag har ont i halsen, Ola har ont i magen och vädret är gråvitt med iskalla inslag av blått.