Swosh!

Nu är jag alldeles ensamen, Ola sitter på ett plan till staterna. Mitt enda sällskap är den enerverande fågljävlen som bor utanför vårt sovrumsfönster. Den låter den ungefär som en arg undulat som försöker skicka morse. Om det är nått djur i Guds skapelse som jag velat vrida nacken av så är det den.

Igår hade jag namnsdag och inte en jävel ringde och sa grattis. Alla är upptagna med att fira svensk sommar. Här är det mest regn. Jag tror att jag förut pratat om att Londonregn alltid är vansinnigt effektiva med nedblötande. Detssutom är de oftast väldigt korta, så det är sällan ett problem att avbryta promenaden, ställa sig under ett tak och vänta ut det hela. Fast i fredags var det lite mer än vanligt, det formligen forsade ner. Resulterade bland annat i översvämning i tunnelbanan, så när jag skulle åka hem var det en massiv kö ner till tunnelbanan vid Oxford Cirkus. Jag bestämde mig raskt för att ta en timmes promenad hem, eftersom jag troligen skulle vara halvvägs innan jag ens kom på mitt tåg. Men rätt skönt ändå, det har varit vansinnigt kvavt de senaste veckan och nu går det att andas igen.

PAul, våran landlord ringde nyss och berättade att så fort han kommit hem så ska han ta en titt på vår kyl som inte går at stänga, laga den eller köpa en ny. Fast just nu tycker jag om den, men det är enbart för att jag vet at det står potatisgratäng i den. Ola överraskade mig med den igår, han vet hur man får mitt hjärta att smälta.
Sen tittade vi på Firefly och beställde flygbiljetter åt mig.
Den 17augusti kommer jag till Sverige, jag åker direkt till Skåne, firar lite Malmöfestival, hälsar på släkt och åker till Stockholm den 23. Skriv upp!