Pyttipanna

Tålamod är en dygd vet ni och den som väntar på nått gott...

Jag ska alldeles straxt göra det jag tycker allra bäst om (efter att bli kramad av Ola *gullegull*), nämligen äta. De sista dagarna o Stockholm var lite luriga, jag var hungrig var och varannan timme, men jag klarade inte av att äta särskilt mycket innan jag började må illa. Skendräktig...
Fast mitt blodsocker är inte lika illa som Emelies, hon lyckades svimma två gånger i rad i en MacDonaldskö. Sen fick hon gå före.

Nu ska jag äta. Mat mat mat!


Så...
Oftast när jag ska skriva här så har jag långa stycken färdiga i huvet. Men inte idag. Idag har jag bara vetat att jag ska skriva, men inte vad. Då blir det svårt. Det är som när man pratar med någon, fast då får man svar och har något att bygga på. Monologer är ensidiga från start och kruxet är att komma på svar och slutledningar på det man själv sagt och bygga vidare utan hjälp utifrån. Ungefär som celldelning, upprepningar och tjat bli jobbiga cancersvulster.
(Jag är kung på liknelser!)

Jag vet att folk antagligen vill höra massa om Sverigeresan, men eftersom jag inte har lust att skriva om det just nu så får ni nöja er med det väsentliga: Skåne var blåsigt, Malmöfestivalen var fylld av besvikelser och jobbigheter, Stockholm är fortfarande vackrast i världen, vi hade alleleds för lite tid och allt kändes stressigt.

Dagens hit är Rocky på MySpace: http://www.myspace.com/martinkellerman
Jag vill ha en Rockydöskalletröja! Ge mig! Jaaa!
Och han har sommarpratat! Pepp pepp!
Vanligtvis så hatar jag MySpace. Det är fult fult fult men idag är jag lite upprörd över att jag inte har det. Men icke, jag ska inte sälja min själ dit.
Det var lite ångest när jag flyttade, utsikten att jag kanske var -tvungen- att skaffa MS för att kunna vara social, men jag vägrar. Nu verkar Face Book vara på rejält intåg och jag har egentligen inte lust att skaffa det heller, men jag måste väl...
Sja, det finns värre problem. Som att jag missar ALLA sommarpratare och ALL parkteater! Det är sorg på riktigt.
Fast sommarpratarna kan man höra på nätet tror jag bestämt.

Jepp
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?ProgramID=2071
nähä. Bara de senaste 30 dagarna. Fan. Helvete.

En annan dagens hit är att jag hittade en hittills oupptäckt feature på min mobil: World Clock. Jävligt nice. Man har en liten minivärldskarta högst upp med två linjer som man kan placera vart man vill. Undertill finns det text om vad klockan är där de två linjerna befinner sig och namnen på en del städer som finns där. Helt bra, nu har jag petat in den i short-cut menyn och kan på tre röda ta reda på om det finns möjlighet att Ola är vaken, helt utan att tänka eller engagera tankarna med plus och minus. Min telfeon är så bra, love it.

Nu orkar jag verkligen inte skriva mer. Men jag misstänker att när jag lägger upp det här så kommer jag, som alltid, bli förvånad över hur mycket text det blev. Tyvärr kan man sällan säga samma sak om innehållet. Jag har nått hyfsat långt Helgondagboksinlägg som enbart handlar om hur tråkigt och händelselös min dag är. det roliga är att folk tyckte rätt bra om det inlägget.
Nu kom jag och tänka på en sak som Emma sa
"Jag skulle läsa din blogg, men det var bara jättemycket text och inga bilder, så jag orkade inte."

Det blir ingen bild den här gången heller, för jag har ingen rolig.