Uäck...

De senaste dagarna har jag känn mig less på alltihop. Jag har varken tid eller ork. Jag har ingen lust att plannera flytt när jag har en vän som inte har ork att leva. Jag vill inte, jag vill lägga all tid jag har över på honom, jag hade behövt göra det för min skul, men nej, min tid går fortfarande åt att känna stress över London.
Just nu är det inte kul alls.

Men idag måste jag städa lägenheten, inga undanflykter. Ikväll kommer paret som ska hyra av oss för att skriva kontrakt och dessutom kommer olas föräldrar + farmor på söndag och jag kommer skämmas ihjäl om det ser ut som det gör nu.
Igår fick jag veta när jag ska vara klar med packandet. Den tjugonionde kommer de hit och hämtar våra kartonger, så jag har varit smart och markerat den tjugosjunde som slutdatum.

Engelska bostadsannonser är knepiga. De skriver aldrig ut hur många kvadratmeter en lägenhet är på och de har en förkärlek till att fota huset lägenheten är i istället för själva lägenheten.
Ola mailade några bostadsförmedlare för någon vecka sen och förklarade vå situation, att vi inte har möjlighet att gå på visningar och sånt, och undrade om de kunde vara till vår hjälp. Men nu har vi hittat en lägenhet i Camden Town som vi tycker låter bra och har bett ägaren att skicka bilder. Eventuellt ska vi få dit nån vi känner som kan kolla stället.

Nu har jag börjat hosta också. Jag känner mig hemskt bitter på världen.