I förrgår kom jag tillbaka till London. När jag klev över tröskeln här så kändes det att jag kom hem. Det gör mig förvånad, jag har inte riktigt insett hur London lagt sig till rätta i mig. Det är kvavt här, som alltid. Luften liksom lindar sig kring en, sveper in.
Solen skiner, när jag vaknade imorse var det sådär lagom varmt. Varmt så man vaknar, inte kan somna om och inte direkt behöver täcke, men inte för varmt. Ola låg brevid mig och bara strök mig över ryggen och jag myste som en katt. Ni vet, man klappar en katt och den blundar och spinner och vrider sig s att man ska komma åt magen. Sen gäspar den med hela ansiktet, sträcker på sig som bara en katt kan göra, hela kroppen på en gång, tillochmed tårna. Precis så kände jag mig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment